Vem äger viltet

Risken för oenighet är naturligtvis störst, eftersom det är ett djur som har en önskvärd pokal, och i sådana fall bör tvisten alltid gälla den som den ska gå till. Risken för oenighet om vem som tappade spelet är oftast störst när det är en önskvärd trophy. Foto: Montphoto-frågan uppdateras vanligtvis i samband med älgjakt eller annan kuljakt. Självklart bör både individer och jaktlag tillämpa principer eller regler som kan anses lämpliga, men för att undvika onödiga diskussioner och tvister rekommenderar Svenska Jägareförbundet följande principer.

Trupppoäng på en pokal en pokal-oavsett horn, förpackningar, skallar eller fjädrar - är en del av ett fallet spel, och som en grundläggande regel är ett spel som kasseras enligt en laglig jakt vem äger viltet av jaktens ägare. I vissa speciella fall kan djur dock ackumuleras i staten. Eftersom ägaren av jakträtten äger det fallna djuret måste personen också bestämma vem som ska ha pokalen.

Eftersom detta inte kan lösas med tillfredsställande säkerhet, vilket tappade djuret, verkar det lämpligt att ägaren av jakträttigheterna behåller pokalen. Yagarmic utförs i detta sammanhang, frågan om jägarens jaktinriktning bör också övervägas.

Man bör alltid fråga sig om en jägare som har visat bristande omdöme och avfyrat mer eller mindre slumpmässiga skott ska få en pokal, även om det inte råder någon tvekan om att han tappade djuret. I sådana fall kan det också vara motiverat att pokalen behålls av jakträttens ägare. Tydliga regler gäller i förväg, principer som måste avgöra vem som anses ha tappat spelet, vad som anses vara relevanta viltarter som pokaler och vem som har rätt till dem måste bestämmas före jakt.

Den enskilde jakträttsinnehavaren bestämmer, men i jaktlag, jaktklubbar och vem äger viltet, inom ramen för gällande regler vem äger viltet lagar, vad som ska gälla. Jakt med ett kulvapen om mer än en jägare har försvagat skott mot ett djur - som en allmän regel - bör det antas att den person som först slog honom med en kula i hjärtat, lungorna eller levern har dragit sig ur sin urladdning.

Ett kort utdrag ur Fappen: anmälan till markägare eller ägare av jakträtt. Anmälan ska inte lämnas om markägaren eller jakträttens ägare tidigare har meddelat kontaktpersonen att han eller hon inte vill ha eller behöver anmälan. Dessutom bör en anmälan inte lämnas om ägaren av jakträttigheterna redan har fått den begäran som anges i kapitel 43.

Allmänna råd syftet med anmälan är endast att informera markägaren eller ägaren av jakträtten om att en husrannsakan kommer att genomföras på hans eller hennes mark. Det bör vanligtvis inte krävas att genomföra mer än ett försök att kontakta den berörda markägaren eller jakträttsinnehavaren. Under en offentlig jakt är det dock särskilt viktigt att kontakta markägaren eller ägaren av jakten för att förklara att en sökning kommer att genomföras.

Vid bedömningen av hur många kontaktförsök som ska göras bör man komma ihåg att intresset för djurskydd kan minskas till första hand. Då är det helt klart ett problem om det inte respekteras. Att man inte gör för många försök att komma till markägaren innan man påbörjar sökningen kan jag förstå när man inte vill slösa tid på det, men det gör man i alla fall.