Beskriv hur lärmiljön ska

Det finns ett berikande utbyte, både när det gäller kunskap och socialt. Om ditt företag tillåter det kan det finnas goda skäl att byta plats regelbundet, till exempel en gång i månaden eller flera gånger per termin. Naturligtvis finns det klasser där det är mest naturligt att byta plats helt och hållet, och det kan också finnas skäl för oftare.

Om du är osäker kan det vara klokt att diskutera med en mer erfaren lärarkollega. Gör en klass karta. Å ena sidan blir det lättare för eleverna att komma ihåg var de beskriv hur lärmiljön ska, och å andra sidan gör du det lättare för ersättare. Ställ gärna in kartan så att den syns i klassrummet, gärna på ett A3-format ark. Det är säkert för både dig och eleverna att platser blir synliga på detta sätt.

Dessutom kan klasskortet underlätta när bänkar och bord behöver återställas efter olika aktiviteter. Slutligen kan det vara bra att spara kartorna för att se hur eleverna satt innan när det var dags för eleverna att byta plats. Låt eleverna arbeta med nya kamrater ur ett gruppenhetsperspektiv, så det finns stora fördelar med att vänja sig vid eleverna från början när de arbetar med olika elever varje gång de arbetar i grupper.

Det handlar bara om att dramatisera arbetet i de nya konstellationerna och den första exponeringen av samarbetet. Senare, när gruppövningar har blivit naturliga, kan du möta högre krav på samarbete, produktion och produktivitet. Detta skapar trygghet i gruppen när alla får arbeta med alla, vilket kommer att visas när eleverna arbetar i en hel klass.

Att respektera varandra och respektera dig som lärare är både viktigt för att kunna etablera lärande. Om du glömde att separera grupperna före lektionen är det viktigt att du inte tvekar och slöjar när du delar upp grupperna, eftersom det riskerar att skapa ångest och onödiga kommentarer från eleverna. Studentinflytande är naturligtvis viktigt, men när det gäller gruppindelningar och bänkplacering ska eleverna känna att det inte finns något utrymme för diskussion alls.

De bör inte ges möjlighet att utesluta klasskamrater eller känna sig uteslutna.

Att följa och blomstra skapar oro i klassrummet och kan också signalera att du inte är planerad eller definierad. Undvik att eleverna känner så. Gör det lättare för eleverna att fokusera elever som inte ser och inte hör, så att läraren skulle få svårare att fokusera och delta i undervisningen. Koncentration kan också vara ett bekymmer för studenter som sitter i grupper, där det är mer intressant att prata med vänner än att delta i undervisningen.

Lärande är en kamp för uppmärksamhet. Därför är det viktigt att du ser till att eleverna sitter på ett sådant sätt att de enkelt kan komma åt dina instruktioner och din undervisning. Detta bör inte innebära att alla elever måste sitta i klassrummet. Detta innebär å andra sidan att eleverna ska kunna förena så att de kan se dig och styrelsen utan att behöva flytta eller deras stolar. Att flytta stolar tar tid, buller och kan skapa en röra.

De flesta elever har lättare att fokusera om de går vidare. Du måste organisera klassrummet på ett sätt som fungerar för dig och dina elever. Om du vill att eleverna ska arbeta i grupper är det naturligtvis bättre att tillhandahålla på ett sätt som underlättar grupparbetet. Om du vill att eleverna ska arbeta individuellt eller i par fungerar det bra att de beskriv hur lärmiljön ska i klassrummet.

Om du inte är säker på om det fungerar att eleverna sitter i grupper kan du försöka placera eleverna i en grupp under en viss tid, till exempel när de gör en gruppuppgift. Berätta för eleverna att de kommer att sitta i grupper under en lektion eller två. Det viktigaste är att du redan har bestämt i förväg hur länge de ska sitta i en grupp och att eleverna är fullt medvetna om att gruppplacering gäller under en viss tid.

Om det fungerar bra att eleverna sitter i grupper kan de göra det igen, över tiden. Om det inte fungerar behöver du inte returnera löftet att de ska sitta i gruppen länge eftersom du inte lovade det. Det är möjligt att eleverna blir missnöjda eller lite ledsna eftersom de inte får fortsätta sitta i grupper, då kan det vara på deras plats att be eleverna om känslomässig feedback, det vill säga de berättar för dem vad de känner och tänker.

I denna efterfrågan är emotionell feedback ett klokt sätt att engagera sig och strukturera de känslomässiga uttryck som kan uppstå. Information och Dekoration om du studerar i olika klasser ser du ofta att väggarna är fyllda med bilder av studenter, informativa affischer, informationsblad och så vidare. Det kan vara bra med klassrumsdekorationer, och det kan vara praktiskt att distribuera information på väggar eller anslagstavlor.Det finns också få saker som är lika tråkiga som fyra nakna klassrumsväggar.

Problemet är dock att nästan alla studenter är oroade över dekorationer och information på väggarna, i större eller mindre utsträckning. Ju fler beskriv hur lärmiljön ska som kämpar för att hålla eleverna fokuserade, desto svårare är det att undervisa. Var därför säker på att begränsa koncentrationen av destruktiva intryck i klassrummet.

Du bör försöka hålla väggarna fria från saker som kan stjäla elevernas uppmärksamhet. Naturligtvis kan du låta resultaten från elevernas sista lektion på väggen, men se till att sätta bilderna på väggen på baksidan av klassrummet, inte i elevernas öga. Om du tycker att det är för tråkigt eller fult utan dekorationer på väggarna kan du lägga textilier på väggarna. Förutom att se bättre ut kommer textilier också att dämpa störande ljud.

Eleverna är otvetydigt oroliga när de ser andra elever komma in i klassrummet, eller om de ser någon gå utanför eller i korridoren. Därför kan det vara bra att täcka toppen av fönster avsedda för korridorer och skolgårdar med frusen fönsterfilm eller transparensskydd. Den viktigaste informationen du kan ge eleverna är vad du bör ägna. Under varje lektion bör du ha en lektionsplan på tavlan.

Först och främst kommer du att undvika frågor om vad eleverna ska göra beskriv hur lärmiljön ska lektionen. Dessutom får du en påminnelse om vad du ska göra så att du inte missar några steg. Slutligen skapar lektionsplanen en säkrare inlärningsmiljö för eleverna när de vet vad som förväntas av dem. För mer information, se avsnittet om lektionens början. Koncentrationen av ljud och ljus hos studenter påverkar ljud och ljus.

Som vi redan har nämnt kan det till exempel vara bra att hänga textilier på väggarna för att minska buller och buller. Det kan också vara bra att ha kuddar, kuddar och mattor i klassrummet. Observera att rengöringsprodukter inte nödvändigtvis ser ut som mattor på golvet, eftersom de kan göra rengöringen svårare. Textilier tenderar också att samla damm, vilket kan vara svårt för studenter och lärare som är känsliga för damm.

Du kan försöka hitta en balans mellan maximal ljuddämpning i förhållande till önskemål från rengöringsmedel och allergorer. Ljudet av stolar som drar sig tillbaka till golvet kan uppfattas som mycket störande. Därför kan det vara klokt att sätta möbelväskor på stolarnas ben. Andra ljudkällor som kan störa eleverna är klockor som kryssar, ventilation som visslar eller tjuter och dörrar som slår.

Klockan kan bytas ut mot en digital klocka, och dörrarna kan förses med dörrar som minskar ljudet när dörrarna är stängda. Ljudet från ventilationen är nog svårare att påverka och förmodligen betydligt dyrare. Blinkande ljus, starkt ljus och skarpa skuggor kan störa eleverna. Skarpa skuggor kan korrigeras genom att sätta in fler ljuskällor i klassen, vilket mildrar skillnaden mellan skugga och ljus.

Starkt ljus från fönstren kan styras av persienner, gardiner eller baldakiner. Blinkande lysrör kan ersättas med andra beskriv hur lärmiljön ska av lampor som inte stör koncentrationen. Tänk på det och diskutera med en erfaren kollega, hur fungerar det för studenter att komma in och lämna klassrummet? Hur har du hittills gjort för att låta eleverna veta vad som förväntas av dem i klassrummet?

Var finns materialet som eleverna använder regelbundet och hur fungerar det när eleverna tar emot eller lämnar materialet? Visa en erfaren kollega och be om kommentarer. En tillgänglig social miljö är nära kopplad till en viktig förutsättning för lärande, nämligen identiteten på barnets lärande, hennes syn på sig själv som lärande. För att ett barn ska kunna lära sig ur ett livslångt perspektiv måste de utveckla en stark positiv inlärningsidentitet.

Enligt studien är detta en lika viktig komponent som faktisk kunskap. Anställda kan stödja sådan utveckling genom att ge feedback till barn under arbetsflödet och till exempel ställa frågor som: hur planerade du? Vad är nästa steg? Vad fungerar bra? Vad behöver utvecklas? Vad kan du lära av vad som gick fel? Du kan också skapa synliga utvecklingsprocesser, till exempel genom att dokumentera med bilder under processen och tillsammans med en barngruppsgrupp om hur processen utvecklades.

Även när det gäller den sociala miljön finns det vissa saker som du kan behöva vara uppmärksam på som förskolepersonal. Ett sådant område kan vara om personalen lockas att bli för intim, privat och därför förlorar sin yrkesroll. Skolinspektionen visade i bedömningen att vård och säkerhet var bra eller mycket bra i de flesta av de förskolor som inspekterades. Enligt Skolinspektionen, villkoren för att studera barn.Å andra sidan har kan saft bli gammal visat sig att lärande saknas och att barn inte lär sig vad de har rätt till genom läroplanen, trots god vård från Skolinspektionen leder inte bara god vård eller en säker miljö till lärande, även om det är en viktig förutsättning.

Överdriven betoning på säkerhet på grund av kognitiva beskriv hur lärmiljön ska eller nya kunskapsområden leder inte till lärande eller bra. Snarare är barn uttråkade och tappar intresset för att lära sig. I en barngrupp som inte utmanas i sitt lärande finns det också en risk för social spänning - så du kan riskera att skapa det du försöker undvika.

Således räcker det inte för att bara arbeta med det sociala klimatet. Lärande och utveckling av kunskaper, färdigheter och förmågor bör vara fokus för uppmärksamhet. En solid granskning initierad av National Education Agency granskade utbildningsmaterial i syfte att främja ett bra socialt klimat, behandla kamrater eller motverka mobbning. Granskningen visade att inga material som fokuserade på att lära barn och elever att vara bra kamrater var effektiva.

I vissa fall verkade de till och med ha motsatt effekt - barnen lärde sig vad de skulle svara, men använde inte erfarenheten av social interaktion med andra. Snarare verkar det som att samverkan och en stark lärande gemenskap utvecklas när man arbetar med starkt lärande innehåll inom andra områden som språk, matematisk kunskap eller vetenskaplig förståelse, och samtidigt använder arbetsmetoder som stärker samverkan, gemenskap och interaktion Pihlgren, Social Miljön har en social miljö, så vikten är inte bara för barnets goda barn utan också för att barnet ska utvecklas när det gäller livslångt lärande.

Den pedagogiska miljön är inriktad på lärande, som beskrivs i LPF: s läroplan, vilket innebär att varje förskola noggrant ska reflektera över vad barngruppen och enskilda barn behöver i form av undervisning. Detta innebär också att personalen behöver didaktisk kunskap om ämnesområden, arbetsmetoder, hur man följer upp resultat och hur man skapar en stödjande inlärningsmiljö. Som anställd behöver du lära dig mer om det område som för närvarande är inriktat på förskoleundervisning.

Då kan du välja bland alla intressen och problem som uppstår i barngruppen på ett sätt som leder till en djupare kunskap om alla barn. Personalen ska också kunna planera utbildning utifrån läroplanens mål och ständigt se till att alla barn har utbildning. Att tala uteslutande kommer att följa barnens intressen inte leda till det lärande som nämns i utbildningsmiljön.

Det kan inte antas att barnet kommer att lära sig alla områden som omfattas av läroplanen eller att han kan vara intresserad. Med detta tillvägagångssätt är det också svårt att avgöra om alla barn i barngruppen är nöjda, eller om vissa barn dominerar till den grad att de är på andras bekostnad. Istället ska barn möta en rik och inspirerande inlärningsmiljö där vuxna aktivt arbetar med att barnet ska gå vidare.

Tvärtom, när personalen använder alltför pedagogiskt eller vuxet lärande, betyder det ofta att engagera kål i fortbildningens intresse utan att fånga barnens intressen. Därför bör personalen öppna dörrar till olika intresseområden, samtidigt som de svarar på barnens intressen och lyssnar noga på sina tankar. Detta är ett tillvägagångssätt som kräver både förmågan att fånga lärande i nuet och planera för intressant lärande.

Prisvärt lärande skapas när en förskola kan se till att alla tre delmiljöerna fungerar och arbetar tillsammans. För att göra detta kan du behöva observera miljön i din egen förskola och analysera vad som främjar och vad som motverkar tillgänglighet och lärande. Genom att göra en sådan analys kan förskolan få en uppfattning om utvecklingsområdena och korrigera dem.