När kom psd2
Finansinspektionen har också utfärdat regler på detta område och svensk lagstiftning kompletteras med regler och riktlinjer från EU. Sidan Aktiebetalningar är främst avsedd att utveckla EU: s marknad för elektroniska betalningar och skapa bättre förutsättningar för säkra och effektiva betalningar. För att uppnå detta har EU bland annat beslutat om två direktiv på detta område, det första och det andra Betalningsdirektivet.
Sedan dess har dessa direktiv implementerats i svensk rätt genom grundlagen samt genom reglerna för den svenska finansinspektionen. Lagen om betaltjänster på betaltjänster innehåller två olika uppsättningar regler. För det första definierar den tillgängliga när kom psd2 och vilka behörigheter som krävs för att tillhandahålla dessa betaltjänster. När det gäller det faktum att olika enheter får erbjuda betaltjänster finns det leverantörer som kan erbjuda sådana på grund av tillgången på andra tillstånd, till exempel banker.
För andra företag och fysiska personer måste de antingen få ett särskilt tillstånd eller ett undantag från tillståndskravet. Lagen om betaltjänster innehåller mer detaljerade krav för att få ett sådant tillstånd eller ett motsvarande undantag. Den andra uppsättningen regler gäller själva betaltjänsterna och hur till exempel inbäddade betalningstransaktioner. Dessa regler gäller för alla betaltjänstleverantörer, det vill säga oavsett om de får tillstånd enligt betaltjänstlagen eller genomför betalningstransaktioner med stöd av andra tillstånd.
Reglerna innehåller krav på maximal tid för genomförande av betalningstransaktioner till hur personuppgifter kan behandlas. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd utöver lagen om betaltjänster har Finansinspektionen utfärdat föreskrifter och allmänna råd på detta område. Organisationer som varken är kreditinstitut eller EMIS kunde inte godkännas för auktorisation som betalningsinstitut om de uppfyller vissa kapital-och riskhanteringskrav.
Ansökan kan lämnas in i alla EU-länder där de är etablerade, när kom psd2 sedan kan de "pass" betaltjänster till alla andra EU-medlemsstater utan ytterligare PI-krav. I "Regler för affärsbeteende" anges vilken insyn i information som betaltjänster är nödvändiga för att institut ska kunna tillhandahålla, inklusive eventuella avgifter, växelkurser, transaktionslänk och maximal ledtid.
Det gav rättigheter och obligationer för både betaltjänstleverantörer och användare, hur man godkänner och utför transaktioner, ansvar vid obehörig användning av betalningsinstrument, återbetalningar för betalning, betalningsorder och datering av betalningskostnaden.
Varje land måste utse en" behörig myndighet " för försiktig tillsyn av PI och för att övervaka efterlevnaden av reglerna för affärsbeteende samt nationell lagstiftning. PSD: s genomföranderapport har bidragit till "tillhandahållandet av enhetliga betaltjänster i hela EU" och minskat juridiska kostnader och driftskostnader för många betaltjänstleverantörer och att "de förväntade fördelarna ännu inte har realiserats fullt ut".
Samma rapport fann att uppdateringen " fungerar bra. De återstående PSD-frågorna gällde endast betalningar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, men inte transaktioner till eller från tredje land. PSD-undantag relaterade till betalningsåtgärder har lämnat användarna oskyddade. PSD-alternativet för säljare tar ut eller utgör en Rabatt i kombination med alternativet att begränsa län, vilket har lett till "extremt heterogenitet på marknaden." Så kallade "tredjepartsleverantörer av betalningstjänster" dök upp, vilket underlättade köp online genom att erbjuda billiga betalningar online, använda kundernas hembankapplikationer och informera handlare om att pengar var på väg.