Vad är stadsodling

Då kan du antingen gå med i en befintlig odlingsförening eller starta din egen odling. Tillvägagångssätt till början av tillväxten kan se annorlunda ut. Nedan listar vi de olika alternativen. Visa allt på listan gå med i Odlingsföreningen, gör det: Kontakta din stadsdelsförvaltning för att ta reda på vilka föreningar som finns i ditt område och vem som har ett tillväxtavtal med staden.

Kontakta sedan den anslutning du vill gå med i. Starta din egen odling i en park eller ett grönt område, gör det: att samla några människor som är intresserade av stadsodling. Kontakta sedan din distriktsförvaltning och ge ett förslag om den plats där du vill växa upp.

De utvärderar om denna plats är tillgänglig för odling eller om du behöver hitta en annan plats. Om du har tillgång till en godkänd plats tecknar producenterna och stadsdelsförvaltningen ett sådant användaravtal om odling av staden. Vissa distriktsförvaltningar erbjuder ett första KIT som innehåller pallar för odling med organisk jord. Annars betecknar producenterna själva marken, frön, bevattning och annan utrustning.

Den urbana kulten av gator och torg gör detta: om du vill växa på en gata, torg eller annan offentlig plats som inte är en park måste du ansöka om tillstånd genom polisavdelningen. Polisen har en ansökningsavgift på cirka Kronor. Polisen och Stockholms stad bedömer sedan om platsen är lämplig för odling. De gör en bedömning utifrån bland annat tillgänglighet, säkerhet och eventuellt andra aktiviteter på plats.

Stadsjordbruk är en form av jordbruk, så det finns en risk att odling i staden hjälper till att överfodra på fel platser och störa vattenkvaliteten. Men så att vi kan veta om så är fallet bör forskare undersöka problemet närmare. Vi besökte odlingssamhällen, koloniala områden och några kommersiella stadskulturer i Link Xxxping och frågade om folk skulle vilja gå med.

De behöver inte ändra något de gör. Vi accepterar dem som de är. Vi vill bara mäta och ställa frågor, och sedan delar vi våra resultat med dem, säger Genevieve Metson. Doktorand Paulien van de intervjuar trädgårdsmästaren Olle Elfwin. Intervjuer som hon och Karin Tintersky, universitetslektor, har gjort med stadsodlare i Länkqvistping som ibland använder för mycket kväve och fosfor, men det finns stora skillnader i tillväxtsätten.

Foto av Anna Nielsen. Detta sätt att närma sig frågan Kan ge en mer realistisk bild av hur människor faktiskt gör, vilket är en viktig skillnad jämfört med när forskare utför kontrollerade experiment. Producenter som deltar på olika sätt i tillväxten. Stadsodlare är i diplomintervjuer om sina odlingsmetoder, hur mycket och vilken typ av näring de använder i sin odling, hur mycket de samlar in och om deras växande erfarenhet i staden.

Forskarna installerade också flaskor under odlingsbäddarna, där vatten som passerar genom jorden samlas. Under växtsäsongen samlar de vatten på flaska varje vecka och mäter kväve-och fosfornivåer. En gång om året tar de prover av jorden för att mäta hur mycket näring den innehåller. Det är skillnad beroende på vilka grönsaker och grödor du odlar, hur man vattnar om du täcker jorden på vintern och mycket mer.

Genevieve Metson har tidigare deltagit i studier i Kanada och USA som har visat att stadsodlare ofta använder gödselmedel vad är stadsodling mer näring än växande växter kan använda. Vi behöver återvinna näringsämnen, så det är mycket bra att använda dessa källor. Men om vi lägger till för mycket mat finns det en flytta gräslök att det hamnar i vattendrag.

Så vi har en uppfattning om att det kan finnas ett problem här, men vi måste mäta det för att veta säkert. Genevieve Metson samlar vatten från flaskor som forskare har installerat i odlingsområden. Foto Magnus Johansson i år är det tredje och sista året då forskare gör mätningar. När vad är stadsodling är klar hoppas Genevieve Metson att resultaten kommer att ge en bättre förståelse för vad som faktiskt händer med näringsämnena på dessa platser, som ingår i städernas gröna infrastruktur.

Hon och hennes forskargrupp vill också få insikt i motivationen bakom olika sätt att växa och hur miljön påverkas. Jag ser verkligen fram emot hur stadsjordbruk kan vara en katalysator för mer hållbar livsmedelsproduktion och vattenvård.